Ett förevigande av en mycket lyckad kväll.

På väg till picknick och förfest hos Mia. Vi tog vägen genom Skillaparken (döpt av Brittas föräldrar).

Spontankort nummer ett.

Spontankort nummer två.

Mias partystass gömde sig under en lång och välknäppt kofta.

Kortet som skulle passa bra i hallen. Fina Lollo och fina Rebecca.

Solen gick ner bakom huset och efter lite tjat gick de andra med på att gå in. De är envisa som getter ibland, men jag tycker om dem ändå. Trots sjalar, jackor och filtar kan det faktiskt vara kallt även i maj.

Vi sjöng oss hesa till Så ska det låta och schlagerlåtar. Blev en och annan svängom i soffan också.

Brittas hallondrink. Den sveptes och efter de sista fem väl utvalda låtarna begav vi oss iväg för att fortsätta dansen på ett dansgolv.

Mer av vana än av hunger hamnade vi på Max. Det är trots allt lite som pricket över i:et.