tisdag 29 januari 2013

Livet just nu och varför bloggen inte är roligare än vad den är för tillfället

  • Imorgon jobbar jag sista dag på mitt jobb, på min skola i min fyra, som jag ju närmare slutet jag kommer inser att jag kommer att sakna mycket.
  • På torsdag ska vi vara ute ur den här lägenheten. Vår skruttiga, gamla, älskade lägenhet är snart ett minne blott. 
  • På fredag ska vi in i vår nya lägenhet i Falun. En ny epok börjar på allvar.
  • Pyret trivs för bra med huvudet upp och vill inte vända på sig.
  • Min navel har en konstig färg och känns allmänt konstigt
  • Vi följer serien Gengångare på SVT Play. Gör det du också. 

söndag 27 januari 2013

Söndag

Årets första semlor avnjöts mitt under dagens flyttkaos. Bilden är dock från förra året.
rsta flyttlasset till Dalarna har gått. Nu ekar det i vardagsrummet. Vi har ingen soffa, inget på väggarna, inga gardiner, ingen bokhylla. Det är faktiskt lättare att räkna upp vad vi faktiskt har kvar och det är typ ett bord och en säng. Men ett ekande vardagsrum innebär ett steg närmare att vara färdigflyttade, vilket är positivt. Nu ska jag duscha av mig allt damm och flott det känns som att jag samlat på mig under dagen. Sen använder vi sängen som soffa och datorn som TV.

lördag 26 januari 2013

Allting ska ut

I helgen ska lägenheten börja att tömmas. Känns märkligt. Om en vecka bor vi i en lägenhet vi inte aldrig har sett i en stad vi aldrig bott i tidigare. En lägenhet och en stad som kommer bli vårt pyres första hem.

tisdag 22 januari 2013

Färg ska det vara

Att ha gäster kan onekligen göra ett hem mer färgglatt. Kanske framför allt medan de väl är på plats, men denna gång även dagarna efter. Vår lilla lägenheten, som i övrigt är smått kaotisk i och med flytten nästa vecka, livas just nu upp av tre tulpanbuketter i olika färger och en burk med hemmapysslat, färgglatt lock. Allt presenter från fina gäster i lördags. TACK!

söndag 20 januari 2013

Tårar och en morgonrock

Jag tycker inte att hormonerna påverkat mig alltför mycket under graviditeten. Grät inte mer än vanligt till Idrottsgalan och har inte kastat porslinet som vägrar stå som jag vill i diskstället. Igår däremot, tog hormonerna överhanden. Jag hade gått en promenad i - 20 grader, så raskt som möjligt med en stor mage gömd under underställ, tröjor, täckbyxor och vinterjacka. Kändes bra och friskt att gå, men när jag kom hem gick luften ur mig. Satt mig på en stol och Per drog av mig skorna. Från ingenstans började jag gråta. La mig hulkande i sängen och kudden blev genomvåt. Hade verkligen ingen anledning att gråta och efter en stund var det som att ingenting hänt. Märkligt det där. 

Efter tårarna drog Per på sig min morgonrock och sa att det är väl så här jag tycker att han ska klä sig. Han som alltid drar på sig jeans och skjorta så fort han vaknar annars och jag tycker att det ser så hårt och obekvämt ut. Med Per i långkalsonger, t-shirt och morgonrock gick det verkligen inte att vara ledsen mer. Bjuder därför på en snygg min i v. 33.

fredag 18 januari 2013

En lång historia om ett litet misstag som orsakade stora påfrestningar

Igår hände det som inte får hända. På bussen på väg till jobbet upptäcker jag att mitt Försvarets hudsalva inte är i min ficka. Desperat börjar jag rafsa runt i fickorna och i väskan gång, på gång, på gång. Skriver sms till Per och ber honom titta hemma. Han bekräftar att det ligger kvar hemma i min morgonrock. Fastän jag vet att jag inte har något annat gömt i någon innerficka så fortsätter jag panikartat att leta, men tvingas till slut att ge upp. Med ens känns arbetsdagen oändlig och omöjlig. Efter 13 års beroende vet jag hur mina läppar kommer att reagera. Och det kommer att svida. Första steget för att över huvud taget överleva blir att försöka behålla den lilla salva som finns kvar från den sista påsmetningen hemma. Inte slicka på läpparna, inte slicka på läpparna. 

Fram till förmiddagsrasten går det skapligt, men sen blir det allt mer påtagligt. Det sista jag gör innan jag går till nästa lektion efter rasten är att ta lite smör från min smörgås och smeta på läpparna. Det sitter inte kvar länge. Det har börjat svida och jag kan inte sluta tänka på det. På lunchen försöker jag mildra det hela med min rätt så smöriga fisksås. Det hjälper föga. Men sen, SEN kommer tack och lov räddningen! Jag ser en kollega smörja sina läppar med ett läppcerat (Änglamark dock) och jag kan inte motstå frestelsen att be henne om ett litet lån. Hon säger ja och att jag till och med kan få det. Jag säger att jag inte behöver få det (jag sa inte att Änglamark egentligen är helt fel sort och att jag inte skulle använda slut på när jag väl kommit hem till mitt älskade Försvarets), men att jag gärna lånar det resten av dagen. Jag får därefter använda det som att det vore mitt och dagen blir genast mycket lättare.

Ett par dagar innan glömde jag mitt VISA-kort på Hemköp, men det var ingenting mot detta. Nu håller jag i mitt älskade Försvarets närmare än någonsin (gärna hud mot... plast). 


tisdag 15 januari 2013

Smize - smile with your eyes osv.

I söndags tog jag och Per några mamma-pappa-barn i magen-bilder. Vi konstaterade att det var omöjligt att få det naturligt. Jag satte igång självutlösaren och sprang sedan till Per och vi hade då några sekunder på oss att ställa upp. Hur ska vi stå? Var ska vi titta? Hur ska vi ha händerna? Kanske ska tänka lite nytt? Ja, ni förstår själva att det lätt blir uppställt och lite krystat. Det krävas nog en del övning för att bli naturlig framför kameran (som att vana modeller alltid ser naturliga ut... inte). Hur som helst. Imorgon har 32 fulla veckor gått. Jösses amalia!

söndag 13 januari 2013

Tulpanpremiär

Jag tänkte att det är lite väl tidigt och fuskigt att redan nu börja köpa tulpaner varje helg. Vilken tur att det då finns övernattningsgäster som vet att man innerst inne vill ha det ändå. I helgen har jag, förutom att haft Britta här, ätit mycket frukt. Och chokladglass. Jag och Per har rensat och städat i förrådet. Efteråt kände vi oss dammiga, men nöjda. Idag har jag packat glas tills mina händer var svarta av trycksvärta. Flytten närmar sig och jag vill bara köpa en massa saker. Tar mig dock i kragen och det enda jag köpt i helgen är strumpor, gravidleggings och linser.

torsdag 10 januari 2013

Mat, mat, mat, mat, mat

Här sitter jag och väntar på kvällsmat. Jag inser att varje inlägg innehåller någon mening om mat just nu, men mina tankar är om möjligt ännu mer inriktade på mat än vanligt. Vet att man inte äter för två, men jag har i alla fall två i åtanke gällande mat. Räknar frukter jag äter och har fem centimeter leverpastej på smörgåsarna. Enligt livsmedelsverket ska jag lägga till två extra mellanmål per dag nu i sjunde månaden. Det framgår dock inte hur många mål de utgår från att en icke-gravid äter. Jag vet inte riktigt var jag ska klämma in två till mellanmål i mina vanliga matrutiner. Mellan förmiddagskaffet med tillhörande smörgås kl 09.40 och lunchen kl 12.00? Vilka bekymmer, vilka bekymmer...

tisdag 8 januari 2013

Runt bordet

Mycket av livets fina händer kring bordet. Mat framför allt, men även frågespel som jag faktiskt tycker om nu för tiden. Förutom när svaret är SÅ HIMLA UPPENBART för alla utom en själv. Frågor om vilken mur som byggdes ett visst årtal till exempel. Vad gör ni mer än att äta runt era bord?

söndag 6 januari 2013

Tuta och köra

Vecka 1 på det nya året. Vecka 31 i graviditeten. Vinterjackan börjar bli för liten och pyret/bobo/bäbisen sparkar gärna åt alla håll och kanter precis när jag ska vila. Allt som allt är det fortfarande relativt skonsamt att vara gravid. Jag ser dock inte fram emot januari, som innebär heltidsjobb och samtidigt packa och städa ihop fyra och ett halvt år i denna lägenhet. Och dessutom ett stigande behov av mentala och praktiska förberedelser inför det nya liv som väntar. Men det är bara att tuta, köra, ta en sak i taget, andas, äta och sova. Ungefär som vanligt egentligen. Och precis som vanligt börjar jag med det ätbara.

lördag 5 januari 2013

Nyårsafton

Jag har varit ovanligt slapp med kameran den sista tiden. Kan erkänna att det mest blir bilder på magens framfart. Här är dock några få från nyårsfirandet på Vallen. Bror Andreas, mamma och pappa var också på plats och jag tycker om er lika mycket som de andra fastän att ni inte är med på bild (bäst att tillägga detta, så att jag inte får skäll av en eller annan linslus). Det som mer saknas på bild är ett fackeltåg till Sockertoppen, fyrverkerier, en trerättersmiddag (kantarelltoast på surdegsbröd, fondue och banoffee pie) och en och annan tolvslagspuss/kram/skål.