Min mormor brukade gå till den här dammen - Svandammen - när hon låg på Akademiska Sjukhuset för behandling. Det var under hennes sista tid i livet. Älskade mormor. Hon tyckte mycket om att gå och titta på alla änder och svanar. Jag och mamma promenerade till dammen för att mata änderna i söndags. Vi tänkte på mormor.
Idag har jag ätit två äpplen. Bägge gångerna uppskurna i bitar. När jag sov över hos mormor fick jag alltid korv med bröd och frukt uppskuren i bitar. Jag tycker alltid att äpple smakar som allra bäst på det viset.
Jag saknar henne!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
nu fick jag ögonen fulla av tårar såhär sju på morgonen. jag saknar också mormor, hon har verkligen satt avtryck i ens liv med sin person, sin personlighet, alla klokheter hon sa... "det blir nog folk av han med till slut" till exempel. jättefint inlägg snuttan.
jag längtar också till agadir, såklaaaaaaaaaaaaaart! massor!!!!!!!!!!!!!!!
snyft... jag börjar också gråta. älskade mormor. bra att du vågar blogga om allvarligheter också.
Vad fint skrivet gumman! Ja min mor har verkligen lämnat avtryck just med sina klokheter som Jonna skriver...tänker mycket på henne...kram mor
Skicka en kommentar