Jag är en tjuv!

Jag var nyss på Clas Ohlson där jag hade några grejer att köpa. Men när jag närmade mig den långa kön till kassan och bara hade hittat ett par tvättsvampar bestämde jag mig för att skita i alltihop, och slängde ifrån mig tvättsvamparna. När jag hade passerat kassan tittade jag mot bordet där man kan slå in sina egna paket, och där hittade jag precis vad jag ville ha - vitt presentsnöre. Jag hade ju dock inget paket att slå in och hade inte ens köpt något jag kunde låtsas slå in. Men snål/sparsam som jag är smög jag ändå dit och började jag rulla upp några meter snöre, klippte av och stoppade ner det i väskan samtidigt som jag sneglade bakåt för att se om någon personal iakttog mig. När jag var färdig gick jag till en affär som ligger granne med Clas och kikade runt en stund. Jag lämnade sen affären och såg då det vita snöret igen och tänkte att jag nog behöver lite till, varpå jag smög fram och tog ännu mer snöre. När jag gick hemåt igen kände jag en blandning av snålhet, skuld, skam och smarthet.

Snöret var ju gratis och jag handlar ju ofta på Clas utan att slå in något, så jag hade ju egentligen lite innestående... Eller hur?