Redan söndag?

I fredags var jag på pubkväll på Leksands folkhögskola. Det bjöds på billig öl (nationspriser, oh yes), snittar i alla dess former och smaker, liveband från Uppsala och dans, dans, dans. Oj, vilken trevlig kväll det var.

I lördags tog jag och mamma bilen på utflykt till Hagagatan där det bjöds på förmiddagsfika hos Malin med familj och sen vidare till Insjön för diverse ärenden. På eftermiddag brummade jag iväg igen. Denna gång till Hanna och Julia för att baka semlor och givetvis även provsmakning. På kvällen blev det soffläge och mys med föräldrarna.

Dagen idag fick en rivstart med ett besök på gymmet med syster Jonna. Imorgon är nog träningsvärken ett faktum. Vid två kom nästan hela familjen hit för att äta lunch. Med tre busiga barn blev det livat värre, men även oerhört trevligt. Jag stupade i säng när de åkt hem. Försökte läsa kurslitteratur. Boken heter Moderna kommuner, så ni kanske förstår att det var svårt att hålla ögonen öppna och tankarna fokuserade vid texten? Nu har vi kvällsfikat alldeles för mycket och slänger ner oss i soffan.

Tar tåget till Leksand.

Nu åker jag till Leksand för att, som vanligt, intensivumgås med alla de bästa som finns där. Det kanske mest otippade med denna helg är att jag ska testa på Leksands studentliv. Jag är säker på att det blir en ytterst trevligt, precis som allt annat helgen har att bjuda på.

Ibland förstår jag tanken med arga lappar.

Hej du som tvättade före mig!
Tack för att jag fick ta bort allt ludd från torktumlarens filter (som jag inte ens skulle använda).
Tack för att jag fick sopa bort allt ditt lort från golvet.
Tack för att jag fick tömma maskinen från IKEA-lappar och från något som likande svart grus.
Tack för att jag fick tömma papperskorgen (du kanske trodde att något mer skulle plats efter att du ställt en gigantisk kartong i den?) fast att jag själv inte slängde något.

Du gjorde min dag.

Långtjärn.

Tallen skakar rumpa.

Det som får jorden att snurra.

Idag satt vi på ett bibliotek där vi inte kändes oss hemma. Vi arbetade med instuderingsfrågor som var långt över vår kunskapsnivå. Vi hade ingen mat. Vi hade inget kaffe. Lyckligtvis hade vi varsitt Försvarets Hudsalva som vi smetade på oss i tid och otid. På så vis klarade vi allt. Ja, allt utom instuderingsfrågorna förstås.

Det skulle ju bli vår nu.

Mina röda tygskor kändes inte helt rätt idag. De lyste upp den gråa miljön, men stod inte emot slasket på ett önskvärt sätt. Inne på Kafferummet Storken var det desto varmare. Kinderna blossade och jag kände mig nästintill febrig. Hur som helst, idag är en dag när man helst sitter inne och tittar ut. Och inte tvärtom.

Det kändes plötsligt mer okej.

De flesta tyckte inte att mina förra snusbild var så fräsch. Jag hoppas att denna verklighetstrogna bild går hem mer hos er? Det är ju faktiskt så här varje snus blir serverad.

Jag letar efter något. Men jag tänker inte säga efter vad. Hah!

Sommar.

Att få sommarjobbet jag önskar verkar bli svårt.

Vips började drömmarna om en helledig sommar formas.

Okej, jag får leva billigt.

Jag kan göra hemmagjord glass.

Att bada är gratis.

Att pussas och kramas är gratis.

Om jag lägger undan ett par snus/dosa under våren kan jag kanske leva på dem under sommaren.

Och ölslattar är väl gott?

Det här blir fint.

Det blir ingen balans.

Det kanske låter lyxigt att ha en massa lediga dagar. Men just nu känns det som en ofrivillig ledighet. När jag väl får min kurslitteratur kommer jag att få bita i det sura äpplet. Och det kommer vara jäkligt surt, det känner jag på mig. Det värsta är att jag får skylla mig själv. Varför beställde jag inte böcker tidigare?

Nu ska jag göra en lasagne och det ska få ta lång, lång, lång tid.

Johan Falk med dipp.

Vi föredrog givetvis Frank Wagner. Han är hård utan att anstränga sig. Falken är bara en mesig otrogen propp, som klickar väldigt sliskigt på TV-dosan med ändan bar.

Nallemaja.

Min syster Malin skrev igår ett inlägg om hur hennes hund Doris blivit överförtjust i en docka som låg i en barnvagn. I denna barnvagn låg även mitt gosedjur Nallemaja. Det roliga/märkliga i det hela är att min andra syster Jonna skrev "stackars nallemaja" i en kommentar till inlägget. Jonna, jag tror faktiskt att Nallemaja älskar Doris i jämförelse med dig. DU KANSKE MINNS ATT DU KLIPPT STUBB UNDER NALLEMAJAS FÖTTER OCH PÅ HENNES ÖRON?

Tre saker.

1. Jag trodde inte att jag var dagen efter förrän jag kom till gymmet. Mitt hjärta bakisbultade och jag fick kasta mig av en maskin då jag inbillade mig att den tippade.

2. Ikväll får jag finfrämmande i TV-soffan. Vi ska dippa och se på töntiga svenska poliser.

3. Per har åkt till Åre. Det märks tydligt när jag pratar med mig själv i tid och otid.

Ska du ha bostongurka också?

Finska pinnar, hallongrottor, pimpade muffins, opimpade muffins, mandelkubb, havrekakor, fylld sockerkaka, cheesecake och kakor som aldrig kom fram till festen. Tyvärr var jag mer sugen på salt och försökte ta mig an alla chips istället. Sen blev den dans till låtar vi låtsades känna igen. Ett försök att reda ut en halsduksstöld hann vi också med. Kvällen avslutades med skratt åt en tjej som ställde sig bredvid en korvgubbe och försökte beställa av killen som stod först i kön.

En av mina bästa vänner.

Är det konstigt att en kamera ger mig dåligt samvete? Nu när jag köpt en ny tycker jag lite synd om mig gamla, fast att jag verkligen inte ska sluta använda den. Min nuvarande är ju mycket finare och framför allt mycket bättre. Så... ja, jag ville nog bara tillägna den ett inlägg så att den känner sig speciell och värdefull.

Frossa och sen dansa.

Idag har jag bakat Gottegrisens kolagömmor. Orsaken är att jag ska på kakförfest ikväll. Det är alltså en förfest där man äter kakor och dricker alkohol. Sen, när alla känner sig som köttbullar, går man ut och dansar. Det blir nymodigt och mycket trevligt.

Förmiddagskaffe, eftermiddagskaffe, kaffe på maten, föreläsningskaffe.

Eftermiddagen idag bjöd på föreläsningskaffe. Det är kaffe som dricks när man egentligen skulle haft föreläsning. Med andra ord - då en föreläsning inte blir av eftersom föreläsaren tagit helg eller tappat minnet, får man lov att dricka kaffe istället. När man satt på sig ett par jeans och tagit sig iväg ut måste man ju ändå passa på att göra någonting vettigt.

Nu blir det träning.
Sen blir det fredagsöl, lyxmiddag och krig om tv-dosan.

På fredagar får man.

Det här unnade jag mig idag. En liten fredagspresent. Visst ser det kladdigt och gott ut? De ser nästan använda ut. Okej, jag köpte fel sort.

-

Nyss råkade jag beställa en kamera. En liten kompaktkamera som jag kan ha med mig jämt. Åh!

21 januari.

Min dag idag är rätt innehållslös. Jag har mest suttit vid datorn. Tvätten har jag vikt men inte orkat bära in i garderoben. Ställningen står också kvar. Det är en sådan där dag när man inte har någonting att göra, och till slut är man så bekväm med det att minsta lilla känns jobbigt. Det är även en sådan dag då jag mest ser fram emot nästa måltid eller kaffestund.

Det står inte en människa på balkongen. Det är Pers jacka som hänger på vädring. Jag har låtsas att jag har en gäst som är ute och röker.

Det är tur att jag läser en bra bok.
Det är tur att jag ska träna ikväll.
Det är tur att det bara är två timmar till middag.
Det är nästan tur att min kurslitteratur kanske kommer imorgon.

Ett förtydligande till Julia.

Det var tydligen en smula oklart vad jag egentligen tyckte om filmen. Vad jag ville få fram med mitt förra inlägg var att kärlekshistorien mellan Bella och Edward var så väldigt romantisk att jag log från öra till öra. Liksom så romantiskt på ett spännande vis att jag själv ville vara de två för en stund.

Julia, är du med?

"Åh, vad blod är gott", sa myggan Hubert.

Igår hyrde vi Twilight eftersom varken jag eller Per sett den ännu. För att sammanfatta vad jag tyckte om filmen:
Jag: Peeer, du är en vampyr va?
Per: Nej, jag är ju inte det.
En stund senare...
Jag: Duu, visst är du en vampyr?
Per: Ja, okej. Jag är en vampyr.

Jag: IIIIIIH. Kan du bita mig här på halsen?

Per (biter): Så!

Jag: Aj! Det gjorde ju ont. Visst har jag en liten vampyrtand? Jag vill gärna se det så i alla fall. (Och det är självklart en ren slump att jag valde att ha detta kort i svartvitt. Jag visar gärna mina tänder i sin riktiga färg).

Självstudier/ledig tid.

Idag hade vi en föreläsning mellan 08.15-10.00 och en mellan 15.15-17.00. Vi hade med andra ord håltimme (eller håla som man tydligen säger i Västervik) i fem timmar. Fem timmar! Vissa skulle kanske ha valt att plugga dessa timmar. Men inte vi. Vi bänkade oss i en soffa och såg på Sex and the city istället. På så vis kunde vi hålla oss alerta i huvudet till den sena föreläsningen. Jag inbillade mig det åtmistone. Och imorgon? Nämen oj, en ledig dag! Vad jobbigt.

Kursens andra dag var en ledig dag.

Dagen idag inleddes med tvätt, tvätt, tvätt.

Förmiddagskaffe och smörgås med en världsgod prästost på var välbehövligt.

Lägenhet blev full med ren tvätt och luften blev fuktig.

Jag gick till Myrorna. Där hittade jag två billiga ramar (på kortet hänger de på en provisorisk plats). I den ena ramen satt ett kort på Beatles. Mannen som tog betalt blev alldeles till sig på grund av detta; Oj, hade vi en ram med Beatles? Hade jag vetat det hade jag köpt den själv. Är det här ett riktigt kort har du gjort ett riktigt kap! Ja, är det ett riktigt kort på Beatles har du verkligen gjort ett kap! Trots att jag förstod att sannolikheten för detta var mindre än minst så tändes en förhoppning inom mig. Ska jag bli rik? Ska jag hoppa av utbildningen? Men det var givetvis ett vykort.

Jag köpte även söta ströare.

Och en liten ljusstake. För detta betalade jag 31,50 kronor.

Smultronställe.

Bild från en bilresa sommaren 2007.

I sommar ska jag och älskling göra en roadtrip i Sverige.

Jag vet inte riktigt var vi ska åka, bara att vi ska.

Kaffe på mack (som egentligen är rätt äckligt, men ändå ett måste).

Loppisar.

Svettas eller frysa i ett tält.

Mysiga fik och picknickplatser.

Kissa i skogen och bajsa gud-vet-var.

Kanske kika på polkagrisar i Gränna.

Kanske äta en stor glass i Söderköping.

Hitta smultronställen! YEY!

Snart kan jag allt om svensk politik.

Idag började jag alltså en ny kurs. När jag sökte till den här kursen trodde jag att vi skulle syssla med hur man kan jobba med SO i tidiga skolår, på ett roligt sätt. Detta var uppenbarligen önsketänkade från min sida (man kanske ska läsa vad en kurs kommer att innehålla innan man söker?). På första träffen idag kastade vi oss in i frågan "vad är politik?", och kom in på legitimitet, rättsstatlighet och så vidare. Detta är inte riktigt mitt område. Jag gick liksom samhällsprogrammet med inriktning språk. Vi drack kaffe och spelade upp teatern Don Quijote (min roll var en väderkvarn).

Trots detta känns det bra. Om jag ska bli lärare måste jag ju faktiskt vara lite allmänbildad också. Det ska jag jobba för i vår.

Att reta sin älskling.

Jag har lånat ett långt nitarmband av en kompis. Imorse satte jag på mig detta som ett halsband. Jag fäste det hårt och såg ut som en cool hund ungefär. När jag äntligen lyckats bemästra mina skrattattacker gick jag ut till Per för att han skulle få syn på det. Han upptäckte det, spärrade upp ögonen en aning, tittade bedrövat på det, men sa ingenting. Efter en kort stund frågde han om jag skulle ha det där på mig. I samma stund brast jag i skratt.

Retet hade blivit mer lyckat om jag dragit ut på det längre och lyckats hålla mig från att skratta, men hans min gjorde det omöjligt att låta bli.

SO för grundskolans tidiga år.

Ny vecka, ny skola, ny kurs, ny klass. Men det känns ändå precis som vanligt. Jag dricker kaffe, är lite orolig i magen och sitter med mjukisbyxorna på in i det sista.

Solveig.

Som jag nämnt var det mögel i vårt kylskåp när vi kom tillbaka efter lovet. Möglet är borta men tyvärr inte lukten. Idag inleddes därför operation få-bort-mögellukt. Tydligen ska ättikssprit och citronhalvor hjälpa. Jag tog hjälp av en sida på internet som hette typ Solveigs husmoderstips. Solveig borde veta. Dessvärre luktar nu mina händer ättikssprit och mitt hår luktar bränd müsli efter en liten olycka imorse. Härlig kombination.

Tugga och svälj.

Min kaffebrödsabstines i fredags stillades av en tigerkaka, och igår hjälpte en påse lösgodis till.

Jag ska aldrig mer äta köttbullar på IKEA. Mina läppar luktade brunsås resten av dagen. Det var tur att Per hade ätit samma sak och att vi tillbringade hela kvällen i soffan.

-

Om ni undrar varför jag skriver så mycket om mat just nu, så är det för att jag genomgår en traumatisk omställning från jullovets lördag hela veckan till att vara nyttig på veckorna och onyttig på helgerna.

Nu skiter vi i disk och trötta ben. IKEA nästa!

Över en kopp kaffe.

När jag kommit upp senare än vanligt brukar jag äta frukost och dricka förmiddagkaffe i ett. Idag är en sådan dag. Man vill ju inte missa ett mål. Om det nu är sent att gå upp 10.45 när man somnat vid 03.30?

Gårdagen var mycket lyckad. Förfesten var så rolig att vi kom iväg alldeles för sent för att komma in där vi tänkt komma in. Istället gick vi från kö till kö för att till slut komma in på en icke-nation. Men vi hade lika roligt för det. Tyvärr fick jag dansa halva natten med en drink mellan skinkorna eftersom någon jäkel inte kunde hålla i sitt glas ordentligt. Jag menar, jag har aldrig spillt på ett dansgolv. Natten avslutades givetvis på... kan ni gissa... spänningen stiger... MAX.

Hej!

Det roligaste idag var när Per mötte en kille han kände igen på gymmet. Per säger: nej, men tjenare! God fortsättning på dig! Den andra killen säger ingenting utan flinar lite nervöst. Han verkar tro att Per skämtar med honom eller så vet han inte riktigt vad han ska tro. Helt uppenbart känner han inte alls igen Per. Till slut säger han: jag har nyss haft tenta så jag lite borta, men det är fortfarande inget igenkännande i hans röst. De säger hejdå och går åt varsitt håll, båda med en lätt röd ton i ansiktet.

Det hela var roligt för åtmistone en person. Och den personen var jag.

Fredag ohlala.

Lägenheten är städad. Årets första tulpaner är införskaffade. Vinet ligger på kylning. Håret är nytvättat. En kväll med dans väntar. Bra dag, bra dag. Det enda som saknas är en rejäl chokladkaka eller eventuellt ett vaniljhjärta till eftermiddagskaffet.

Godiskuddar.

Äntligen har jag en skål med godis som är äckligt men fint att titta på. Godiset heter Mormors sidenkuddar och ser ut därefter.

Mjau.

Ge mig en varm katt som kan värma mig på nätterna. Men jag vet, när jag är i Leksboda och har möjlighet att ha en katt i sängen avböjer jag. Man vill ha det man inte kan få. Helst skulle jag vilja ha något bra (inte en katt) att lägga i fönstret så att det inte drar så in i bomben. Ännu hellre vill jag förstås att det ska bli vår.

Men just ja, jag är ju tydligen en katt själv. Per sa att jag fräste i sömnen för någon natt sedan. En del snarkar. Jag fräser.

Hår.

Jag har en fobi för hår. Okända hårstrån på fel plats. Det värsta är om jag sitter på en buss, har en gardin som fladdrar bredvid mig och det på denna gardin sitter ett långt äckligt hårstrå. Risken är stor att det fastnar på mig. Iiih. Dessutom är det enda sättet att få bort det att själv ta i det.

Det värsta nr 2 är när jag exempelvis gör rygglyft på Friskis och Svettis. Där på golvet finns hårstrån i alla längder och färger och från kroppens alla hörn. Som tur är kan jag blåsa bort dem (på köpet glömmer jag inte bort att andas). Det händer att jag råkar blåsa på någon människa, men känslan av att dessa hår fastnar på mina kläder och följer med mig hem får mig att skita i det.

Att träna för första gången efter över tre veckors träningsuppehåll känns. Det känns i varenda kroppsdel. Kroppen ville inte. Kroppen lyssnade inte. Att uppehållet bestått av snor, julmat, alkohol och x antal snusdosor gjorde nog inte saken bättre. Trots detta och när träningspasset är som allra jobbigast, kommer jag på mig själv med att tänka jag ska springa tjejmilen. Och ja, jag ska fan göra det. Jag ska göra det bara för att. Nu är det bestämt.

Duktiga syster och vänner efter Tjejmilen 2008.

30 december

www.flickr.com/photos/elinabh

11/1

Dagen idag:
- Snoozade i 45 minuter innan jag tvingade mig upp ur sängen.
- Plockade ner halva julen i en kartong och resten i en papperskorg.
- Bråkade med min dator tills jag nästan grät.
- Insåg att mitt ena lås på cykel frusit, men orkade inte bråka med det också utan gick till skolan.
- Gick på ett seminarium innehållandes 16 redovisningar. När det snart var min tur blev jag dödsnervös. Jag var säker på att alla skulle se hur hårt mitt hjärta slog. Men det gick vägen.
- Åt foccaciamiddag och pratade med Mitta i några timmar.
- Bråkade med vår skrivare.

Nu: Borsta hår och tänder, läsa, sova.

Två mörka från i lördags.

Trerätters och trevligt sällskap i Laknäs.

Åter till vardagen.

Uppsala välkomnade med mögel i kylskåpet. Både jag och Per städade det innan lovet (vilket tydligen inte var så överdrivet som det kanske låter). Men uppenbarligen hade några osynliga matrester smitit undan tvättsvampen. Efter att vi städat, handlat och jag fått i mig några smörgåsar kändes det okej igen. Imorgon börjar skolan igen. I tre hela timmar ska jag vara i där. Stackars lilla mig. Men jag har både kaffepaus på rasten och fika efteråt inplanerat. Det är verkligen jobbigt att vara student.

I helgen är jag mycket av det jag gillar att vara. Igår var jag en dotter som hade myskväll med föräldrarna. Idag är jag en syster som hänger med en annan syster, en moster som bär runt på systersonen och en syster som hejar på sin duktige bror på en innebandymatch. Ikväll är jag en flickvän/dotter/svärdotter som äter middag i Laknäs. Imorgon är jag en faster som busar och gosar med brorssönerna och en syster som umgås en kort men fin stund med sin andra syster.

Uppis.

Tågbiljetten är köpt. Väskorna börjar bli packade. Jag har ätit upp mig flera gånger om. På söndag bär det av till Uppsala och studentliv igen. Tillbaka till handdisk och friskis och svettis. Pengarna kommer återigen läggas på falukorv, tvättmedel och öl. Känslan att vara hemma men långt borta på samma gång kommer att infinna sig. Det kanske inte låter så positivt, men det är det faktiskt. Jag ser fram emot att bli sambo igen och dricka kaffe vid mitt fina bord.

Årskrönika - november och december.

Sju intensiva, roliga och utmattande praktikveckor tog sin början. Sängen blev lite av en bästis.

Två vackra damer kom till mig på besök. Och senare på kvällen mötte vi upp några till.

Var är snön?

Jag åkte hem för att adventsmysa med familjen.

Jag pimpade lägenheten med julmysiga saker.

Jag gillade spets. Mitt hår var ständigt som en tuss.

Hemma i Leksand bland pepparkaksmuffins, övernattnade syskonbarn och julpynt.

Julafton. Sötaste Gustaf med blondaste håret satt förväntansfullt och väntade på tomten.

Hanna bjöd in till fisksoppa och chokladpraliner.

Det var snö. Det var kallt. Jättekallt.