Efter utbildning kommer jobb, förhoppningsvis. Jag har tänkt på det här med arbetsintervjuer, vilket är något helt okänt för mig. Än så länge har jag sluppit sådana och det är jag ytterst tacksam för. Framför allt så gruvar jag mig inför den eventuella frågan: Kan du säga en dålig egenskap hos dig själv? Nu menar jag inte att jag inte har någon dålig egenskap, för det har jag, men jag har ingen som låter bra att nämna på en arbetsintervju. För det första är jag en väldigt ängslig person. Jag oroar mig och blir nervös för mycket och ofta helt i onödan. Vem vill anställa ett nervvrak? För det andra är jag inte spontan - jag håller ganska hårt på mina rutiner och det jag har planerat. Flexibilitet är nästintill a och o när man arbetar med barn. Det gäller att hitta en dålig egenskap som liksom är bra också. En egenskap som kanske är dålig för en själv, men ganska bra i arbetet. Min syster sa (om jag inte minns fel) att hon ibland tog på sig för mycket, alltså hade lite svårt att säga nej. Detta är ju inte så bra för en själv med tanke på stress och så vidare, men arbetsgivaren tycker säkert att det låter trevligt med en arbetsmyra.
Ni ser, jag oroar mig redan för en eventuell fråga i en eventuell arbetsintervju. Dessutom planerar jag redan mitt svar. Som mormor skulle ha sagt: Ojeejooj...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
gumman. du kommer blir toppen. arbetsgivarna kommer slåss om dig!
jag skulle anställa dig på stört söting! förresten skulle du kunna säga på dålig egenskap att du alltid är i lite för god tid, alltså lite för tidig till möten o sånt. det är väl dåligt, fast bra?
Skicka en kommentar