måndag 23 februari 2009

Knapert, men ändå inte.

Den här månaden har jag verkligen fått känna på hur det är att vara student. Med diverse räkningar i början på månaden försvann nästa alla pengar. Nu har jag inte ens tillräckligt för att ta ut en hundralapp, vilket i och för sig inte är unikt för en student, men jag har inte riktigt vant mig ännu. På onsdag kommer i alla fall pengarna! Tills dess får jag nöja mig med att shoppa till mamma som skickat med pengar för att jag ska inhandla en fin tröja på indiska till henne (den vita på bilden). På så vis får jag åtminstone gå runt och kika och låtsas att jag shoppar åt mig själv. Men men, jag har i alla fall pengar till mat och kaffe i kafeterian, det är det viktigaste.

4 kommentarer:

Anonym sa...

ja det är lika illa när man är mammaledig. men det är bra att man lär sig leva snålt och vänta ska du se vad rik du känner dig när du börjar jobba sen. det tar ett tag innan du håller med de som klagar på låg lön. i början tycker du att du får jättehög lön!

Anonym sa...

du behöver inte köpa present till mig. åttonde mars har jag bjudning då hoppas jag du och per kommer.kram

Jonna sa...

alltså grejen är att hon har hur mkt pengar som helst, men hon vägrar väl flytta ett nickel från sitt sparkonto till sitt personkonto utan lever hellre på gamla havregryn i tre dar.

Anonym sa...

Uj uj uj, elina har du köpt öl för alla dina slantar? (själv har jag 68 kr kvar på kontot och, ja, de lades väl på ett par öl, en tequila och dammsugarpåsar).