Köpa, köpa, liten... bulle.

Igår fick jag äntligen kaffebröd till eftermiddagakaffet. Det kändes som en evighet sedan. En av mina favoritsysslor (och jag vet att jag inte är ensam om det) är att gå på café. Om en vecka gått utan ett enda cafébesök känns det en smula dystert. Och tyvärr blir det alltför många sådana veckor. Det är bara så himla trevligt att köpa en kopp kaffe och någonting ätbart, titta på folk, prata och låta tiden gå. I helgen, när jag ska på en minisemester, hoppas jag på att ta igen förlorad cafétid.