Det började igår. Jag vaknade med lite halsont. Genast började tankar om att slippa detta seminarium formas. Slippa gå upp tidigt, slippa frysa om låren, slippa erkänna för någon annan än mig själv att jag inte gjort instuderingsfrågorna. Igår kväll hade jag hunnit utveckla världens antikänsla mot seminariumet och allt kändes eländigt. Till slut kände jag mig hypokondrisk, psykiskt sjukt och allmänt labil. Det är fascinerande hur man kan inbilla sig att må skit när man egentligen mår skitbra. Men jag har faktiskt lite ont i halsen och är snorig. Nu vill jag dock bli frisk bums, för nu behöver jag ingen dålig ursäkt längre.
För att kompensera denna slapphet måste jag städa, baka och plugga från morgon till kväll idag. Jag vill ju inte förstöra mig ordningsamma image. (Förresten, nämnde jag att seminariumet var frivilligt?)
3 kommentarer:
så du erkänner!? jag trodde du skulle hävda att du är sjuk? per måste vara glad att du kan brista i din perfektion :) puss
bra gjort elina! själv gick jag och tänkte på att jag skulle hoppa över ett seminarium för att åka till portugal och istället ta en kompletteringsuppgift, tills jag fick reda på att kompletteringsuppgiften bestod i att skriva minst 16 sidor om en bok!! snacka om no mercy...
Bra gjort! Även om det var ju frivilligt.. slans.. herregud, det räknas ju knappt. men jag känner igen den dära "då måste jag göra tusen andra nyttiga saker istället"............
Skicka en kommentar