På begäran av min träningsgalna syster:
Löpningen gick jättebra, men betoning på jätte. Det är sällan jag tycker om att springa, men idag kändes det roligt och lätt i både ben och andning. Och detta fastän det var en längre distans än vad jag sprungit på länge eller kanske någonsin. Jag fick inte ens "håll" i nyckelbenet! Att vi pratade konstant gjorde inte saken sämre. Glömde dock bort en sak jag ville prata om. Påminn mig om det Hanna!
Ikväll ska jag lösa mordgåtor och äta ägg.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
fantastiskt! vad kul! jag sa ju det!
Skicka en kommentar