Ego.

Det känns en aning självupptaget att sitta och läsa igenom typ hundra gamla inlägg från sin egen blogg. Jag flinade och fnissade till och med åt det jag själv skrivit. Men vad annars göra när man väntar på att äntligen få äta lunch. Jobbar kväll idag och har därför skjutit fram lunchen ett par timmar. Kroppen känns darrig, och jag ser mat sväva runt framför min ögon.

Tyvärr kom jag fram till att min blogg var bättre förr.