"Idag är dagen D" var det första mamma sa till mig idag. Tack mamma. Jag var ju inte redan tillräckligt nervös. Idag är det den sista roddtävlingen. Den klart jobbigaste - 2700 meter. En del har spytt när vi nått mål, andra har gråtit och en del kan knappt andas.
"Starten går inom kort, är roddarna färdiga? RO".
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Lycka till!!! (om än väldigt sent. Hur gick det?)
jag måste ro det loppet igen - jag bara måste! ju mer utmaning desto större tillfredställelse efteråt. kram
som sagt, det går inte att mäta med ngt annat i fysisk väg...
Skicka en kommentar