Pörcie och jag tog tåget till hans mormor och morfar (den sistnämnda var dock inte hemma). Dagen blev mysig som bara den. Deras hus är som en liten dröm. Och att få andas frisk och höstig luft på landet är härligt. Att vi dessutom har köksbänken full med kantareller (okej, jag var som en sur femåring medan vi plockade. "DU SA ATT VI BARA SKULLE VARA UTE EN HALVTIMME"), och en burk plommonsylt i kylskåpet gör inte saken sämre. Tyvärr fick jag en helvetesfästing. Igen. Jag hatar, och då menar jag hatar, de små jäklarna. Den hade lyckats sätta sig på ryggen trots att jag hade t-shirt, kofta och jacka. Jag ville bränna, mosa, strypa, skjuta och slå! Har den gett mig nåt skit vet jag inte vad jag tar mig till. 
3 kommentarer:
Blir glad bara av att titta på bilderna! gud vad mysigt.
vilket mysigt astridlindgrenhus otäckt med fästingen men du är ju oxå en fest-ing haha vad rolig jag är kram hälsa per.
hi hi andreas kan då få till det :) Nej till nästa säsong få ni allt ta o vaccinera er när ni bor där nere i fästingland. Mysigt hus - äntligen fick man se lite mer av det!
Skicka en kommentar