Om Per kommer att flänga runt på många affärsresor under årens lopp, kan jag definitivt vänja mig vid sådana här presenter - belgiska chokladpraliner. Bara ordet pralin får mig att le (eller snarare att dregla, men det låter ju inte helfräscht, i alla fall inte om vi talar om chokladdregel).
lördag 22 oktober 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
GOTT!! Och oftast räcker det med en enda till kaffet (eller till vinet)
du kanske kan bjuda oss på en bit när vi åker förbi Uppsala imorgon!Kram!!
Det är inte så lätt med andras datorer.....
Det är verkligen galet gott med äkta praliner !!!
pralin då tänker jag tyvärr på en tidning numer :( kramar
Skicka en kommentar