Ordkunskap

En mörk, trött måndagskväll är väl alla sugna på att göra årets ordkunskapstest från högskoleprovet? Det var i alla fall jag och gjorde det precis. Här hittar du det!

Baka baka liten kaka

Systrarnas recept.

Lördag

Lördagen startade med en springtur som tog mig (och självklart min påhejare på cykel) till ett hav av höstlöv och en fårhage. Dit ska jag igen! Och inte bara för att fårhagar är en utmärkt ursäkt för att få stanna och pusta lite. På kvällen blev det nationsmiddag och Tintin på bio tillsammans på de snygga tu ovan. Och en G&T på det.

Anna Ternheim

Det är mycket Anna Ternheim den här helgen. Igår på Skavlan. Alldeles nyss på P3. Nu på Spotify. Hon släppte nyligen ett nytt album - The night visitor. Lyssnar och tänker tillbaka på sommaren 2005. Jag och syster M satt på glasverandan med kaffe och snus och lyssnade på hennes första album. Vad vi talade om behöver vi inte gå in på, men åh, vad jag gillar Anna Ternheim sedan dess.

Bilder härifrån

Fredag, fredag, FREDAG

Untz, untz, untz! Eller... tvärtom. Det känns hur som helst väldigt skönt med fredag, skönare än vanligt faktiskt. Ni vet väl att när en student nästan haft en heltidsvecka är det som att de arbetande har jobbat 200 procent?

Tung luft och simpel mat

Det märks tydligt här hemma att Per har tenta imorgon och jag PM-inlämning. Vi har suttit vid varsitt bord hela dagen med bortdomnade rumpor och gråa ansikten bägge två. Gällande matlagning har snabbt framför gott prioriterats (jag skrattade åt min lilla omelett på lunchen för att den såg så löjlig ut). Diskberget har växt under dagen i hopp om att det skulle diska sig själv till slut. För min del har även huvudet gjort mig påmind om en mycket trevlig gårdagskväll med delar av klassen som ville fly undan skrivandet en stund (för övrigt var grekhamburgare jag åt då roligare än dagens mat trots att jag hittade ett hårstrå mellan bröden). Men om jag ska leva upp till att jag någon gång mellan nittonkronorsölen hävdade att jag skriver bra dagen efter, så har jag kanske mitt sega huvud att tacka för att jag över huvud taget skrivit alls idag.

Jag har på känn att luften här inne kommer kännas mycket piggare imorgon. Och att maten kommer smaka godare.

Kortleken är dessutom rätt fin

Jag har spelat Harpan för första gången sedan jag flyttade till Uppsala. Självklart under pågående PM-skrivande. Britta sa att det är en smula beroendeframkallande och att det kan bli mitt nya snus. Vi ska inte överdriva, men det är ett skönt avbrott när det jag skrivit börjar flyta omkring på skärmen. Just nu har jag däremot en väldigt befogad kaffepaus.

Mitt roliga (och omtalade) sudd

Sådant här har man inte tid att hålla på med när man skriver PM, men man gör det ändå. Jag kom på att jag aldrig visat mitt roliga sudd. Det är inte bara bra för att sudda med utan man kan även ta hjälp av det för att visa om man är ledsen, snorig, hungrig/sugen på något eller svettig.

En känsla av gröt

Igår hade jag som gröt i hela kroppen. Gröt med för lite vatten dessutom. Jag gjorde fel rörelser på Friskis gång på gång, vilket är okej egentligen, men det var inte fullt lika roligt när rörelserna innebar att jag hade armarna flängandes upp mot taket medan de andra hade sina armar ner mot golvet. Det blir liksom så uppenbart då. Senare på kvällen hittade jag ett saltkar i sängen. Ops, jag som trodde jag lagt min mobil där. Stupade i säng efter att ha borstat tänderna med fel borste och drömde att jag grät så mycket att luften tog slut och magen gjorde ont.

Idag hoppas jag på en mer alert dag eftersom jag ska skriva PM. Igen.

Helgfrukost i ny version. Pappersversion. Nu fattas bara en riktig radio.

Vill du va min mandarin?

Vill du va min mandarin så ska jag va din clementin och ta dig jorden runt på en minut. Du får skala mig, bara jag får skala dig, och kärlek kan aldrig ta slut. Världens bästa sångtext? En god vän sa häromveckan att hon minns att jag alltid förut brukade spelade väldigt konstiga låtar på förfester. Det kan mycket väl stämma, eller rättare sagt: jag vet att det stämmer. Vem vill liksom inte höra Räserbajs och Radioaktiva Räker på förfest? Åtminstone jag blir nostalgisk.

Pralin

Om Per kommer att flänga runt på många affärsresor under årens lopp, kan jag definitivt vänja mig vid sådana här presenter - belgiska chokladpraliner. Bara ordet pralin får mig att le (eller snarare att dregla, men det låter ju inte helfräscht, i alla fall inte om vi talar om chokladdregel).

Short Message Service

Igår skrev jag nästan sjuttio sms. Det kanske inte är onormalt 2011, men det låter onekligen mycket. Jag räknade ut att det är mer än ett sms per vaken kvart. Det första jag tänkte när jag räknat antal sms var "vem ska jag smsa till och berätta om hur sanslöst mycket jag smsar?". Jag kom tack och lov snabbt till insikt och skickade aldrig detta onödiga sms. Å andra sidan, vem avgör vad som är onödigt? Sms är ofta ett trevligt substitut till att ha personen i fråga fysiskt nära. För trots att jag ägnade väldigt mycket tid till att smsa igår så hade jag samtidigt kontakt med majoriteten av mina närmsta, vilket inte kan räknas som att slänga bort tid.

Nu ska vi helghandla och jag ska försöka lämna mobilen i lägenheten. Per får lyssna på alla mina onödiga nödvändigheter istället.

Bensinstation

När jag är i Leksand försöker jag tanka mig full av bland annat det här (även om mamma ofta tycker att jag är motstridig när hon föreslår en promenad). Det behövs när jag, en dag som denna, sitter inne i lägenheten och läser kurslitteratur. Det är fint att ha olika bensinstationer i livet. Att tanka familj och byliv i Leksand. Tanka pussar och stadsliv i Uppsala. Tanka skratt och vänskap i Stockholm, Karlstad och Linköping. Tanka natur och lugn på Vallen. Och så vidare.

Sista dagen på höstlovet

Att fira älskade systers födelsedag var ett utmärkt sätt att spendera min sista lovdag på. Det var förmiddagsfika, soffläge, lunch, soffläge, eftermiddagsfika. Sedan rullade jag hem till Leksboda (och jag hade rullat utan bilens hjälp också) för att äta stuvade makaroner och falukorv. Det var en ät- och slappdag utan dess like. Jag får se om jag får äta upp det på träningen senare idag.

Nej, nu går du fel fel fel

Jag sitter i bilen på en parkeringsplats. En okänd kvinna närmar sig min passagerardörr med bestämda kliv. Hon kikar in och jag tycker att våra blickar möts. Bra, nu inser hon att hon är på väg mot fel bil... eller? Nej, hon fortsätter framåt. Kikar in igen och nu måste hon se att jag inte är den hon tror. Nej, hon fortsätter mot min dörr. Nu med handen på handtaget och näsan i princip tryckt mot fönstret ser hon att jag inte är den stora kvinnan med mörkt kort hår som sitter i den rätta bilen bredvid min. Min bil var inte av samma märke som den rätta bilen och jag var, enligt mig själv och förhoppningsvis, inte speciellt lik den rätta kvinnan. Inga illa ment alltså.

Hurra för Jonna i förskott

Vissa dagar är det lätt att glömma bort att borsta tänder. Det börjar med att man inte vill förstöra smakupplevelsen på brunchen och sedan rullar dagen på och tandborstningen glöms helt bort. Men att glömma bort en gång av 730 på ett år är väl ändå okej. Speciellt när något så trevligt som födelsedagsbrunch står på schemat. Allt för att kära syster fyller år imorgon!

Ett litet höstlov

Det har blivit dags för det där höstlovet i Leksand jag nämnde förra veckan. Om en timme går tåget. Kanske bör nämna att vi egentligen inte har lov, det ingår liksom inte i lärarutbildningen bara för att vi kommer att ha det när vi kommer ut i arbetslivet. Jag tar mig ett lov. Jag skjuter upp läsning och examinationer. Jag låtsas att en viktig del i utbildningen är att öva sig på att ha lov.

Jag är väl egentligen mer grön

Jag anar en svag tendens till ett färgtema denna onsdag. Och jag som inte ens är rosa egentligen. Lyckligtvis blev middagskycklingen inte rosa. Nu är det Bonde söker fru och det är väl rosaskimrande om något!

Kökskaos och katastrofbiffar

Jag diskade femtio gånger. Tröjan var full av mjöl och fetaost. På kinden hade jag morot. Vår fina glasskål sprack. Kiksärtbiffarna flöt ut och blev som en kiksärtsugnspannkaka. Jag vet inte riktigt hur jag tänkte när JAG bestämde mig för att göra KIKÄRTSBIFFAR på typ ren improvisation? Förra gången jag gjorde kikärtsbiffar följde jag ett recept slaviskt och det blev ändå inte speciellt bra. Dessutom bestämde jag mig för att steka är skittrist och tillagade dem i ugnen. Smaken var det inget fel på, men de var så fula att jag ville blunda när jag åt. En sådan gång undrar jag varför jag inte köpt en färdig fiskgratäng.

Och en fika på det

Fikastunder. Fina stunder.