En mamma och två döttrar i Turkiet

Vår balla balle.

På favoritrestaurangen Bella Swan. Nej, Bella Alanya var det va? Favorit pga att man fick mycket mat och mycket gratis!

Ett slags gym längs stranden.

Balkongen återigen. Ringmuren på klippudden upplyst och de närliggande hotellen likaså. Här satt vi innan middag varje kväll.

På en häftig matmarknad. Vi köpte mandariner, nötter, kryddor, bananer och Jonna klappade en katt. Nu har hon löss. Näe.

På väg mot en döner kebab till lunch.

Alla samlade innan middagen.

På en turkisk afton med öppen buffé av både för- varm- och efterrätt (de blå sakerna däruppe). Vi var måttligt imponerade av maten och bordsgrannarna, men dansarna var däremot väldigt duktiga.

Frukost på balkongen. Vi bodde på ett lägenhetshotell. 

Ungefär så här såg veckan ut. Eller egentligen bara en bråkdel av den. Mest av allt låg vi på stranden i varsin solstol. Mamma och Jonna stekte sig och jag var en "milk lady" under parasollet. Havet var precis lagom varmt. Sen åt vi ju mycket mer förstås. Glass, fisk, kött, chips. Alla bidrog vi dessutom till att göra resan mer dramatisk. Jonna sprang vilse. Fråga mig inte hur lyckades med detta då hon från början sprang på vägar vi gått hundra gånger tidigare. Mamma försvann i tre timmar på ett turkiskt bad, som skulle ta en timme drygt. Hon var iväg och blev harmonisk och vi väntade och blev allt annat. På hemresan höll jag på tuppa av på Antalyas flygplats. Från ingenstans försvann all min färg i ansiktet, jag blev svettig och det svartnade. Jonna matade mig med banan på golvet och vi kunde ta oss hem. Allt som allt en underbart skön och fin vecka. Tack till det bästa resesällskapet!