Och en extra timme gjorde denna dag väldigt lång

Helgen har jag spenderat på egen hand. Förutom att jag hade celebert besök igår kväll samt över lunchen idag. Och på sätt vis är jag ju faktiskt aldrig ensam längre. Magen, eller ja, pyret därinne är ju med mig hela tiden. Jag pratar, jag klappar och jag känner livet som finns där. Det är konstigt hur magen gått från att vara en kroppsdel bland alla andra till att vara något helt annat. Att magen talar om när den är hungrig är dock inget nytt, det är en väldigt bekant och ofta förekommande känsla. Kvällsmat kommer lastat inom kort!