måndag 27 september 2010

Men du då!

Det kanske inte syns. Men det känns. Alla slitna toppar är just nu uppsopade från frisörsalongens golv och ligger i en soptunna någonstans. Dystert liv att vara en sliten topp.

Hon som klippte mig var väldigt ärlig. Det första hon sa när hon borstade igenom håret var "OJ, vilken utväxt!". Lite senare när hon tvättade håret sa hon "topparna är så torra att de drog åt sig balsamet med ett schlup. Jag gick lov att hämta ännu mer". Hon berättade även att hon mår illa om hon äter innan klockan tolv och att det vore ett helvete om hon skulle drabbas av magsår, och därför inte skulle kunna dricka kaffe på morgnarna för att piggna till.

3 kommentarer:

Jonna sa...

haha! kul med sådan ärlighet ;) har jag sagt att jag ska vara hårmodell åt Marie som ska färga mitt hår några ggr under hösten-vintern? på hennes gesällprov!

mbh sa...

haha hon hade säkert rätt. det där med hårvård har väl aldrig varit en grej i vår familj. men det ser ut att det blev toppenbra!

andreas sa...

va fin du är kramar