tisdag 14 september 2010
Del två.
Per skakade inte om mig i natt. Han ryckte inte heller av min lilltå eller något annat drastiskt. När jag däremot skulle rätta till hans täcke (gullig som jag är) så rycker han till och sätter sig hastigt upp i sängen. Jag hoppar till och frågar precis som natten innan "vad är det?". "Det är inte så lätt när man blir jagad av vildsvin", svarar han.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Ååååh, shit vad roligt! Jag skrattar verkligen högt för mig själv när jag läser detta:) Kan riktigt se situationen framför mig! Kändes lite som grejen med "yoghurt som klickar"! Längesen jag skrev nåt här, det får bli ändring på det:) Puss puss
HAHAHA!! Detta är nästan för roligt för att vara sant!! Gjorde som hanna och skrattade högt för mig själv (blev även tvungen att berätta för jon för att få någon att skratta med mig!). Väntar spänt på del 3.
haha vilken spännande sängkamrat du har. så där gör aldrig mats :) puss
säger som julia väntar på del 3 kramar
Haha! Vi skrattade också här i soffan... Per, han är för härlig han! Det här kan ju bli värsta följetången!
Skicka en kommentar