Idag har vi hämtat en TENS-apparat som förhoppningsvis ska lindra en del smärta när det väl är dags samt halvt ruinerat oss på apoteket. Nu är vi så gott som helt redo för pyrets ankomst. I alla fall praktiskt sett. Mentalt går det upp och ner. Tänker bland annat på hur jag kommer att reagera på smärtan. Vet inte vilken min värsta smärta hittills i livet är. Ett getingstick? En hand på en varm platta? En smäll på brösten? En tå in ett bord eller när jag plockar ögonbrynen? Inget jämförbart med andra ord. Samtidigt är jag nyfiken och känner att det är en upplevelse jag inte skulle vilja vara utan. Och hur som helst kommer det att ske inom några veckor och då är det bara att hänga på!
måndag 25 februari 2013
Vecka trettioåtta
Idag har vi hämtat en TENS-apparat som förhoppningsvis ska lindra en del smärta när det väl är dags samt halvt ruinerat oss på apoteket. Nu är vi så gott som helt redo för pyrets ankomst. I alla fall praktiskt sett. Mentalt går det upp och ner. Tänker bland annat på hur jag kommer att reagera på smärtan. Vet inte vilken min värsta smärta hittills i livet är. Ett getingstick? En hand på en varm platta? En smäll på brösten? En tå in ett bord eller när jag plockar ögonbrynen? Inget jämförbart med andra ord. Samtidigt är jag nyfiken och känner att det är en upplevelse jag inte skulle vilja vara utan. Och hur som helst kommer det att ske inom några veckor och då är det bara att hänga på!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
my god bara två veckor kvar, eller fyra... kanske sex tom ;)kramar
IH! :) Tjockis. (Finis!)
skönt att allt är klart! du kommer vara redo mentalt när det är dags.
vilken fining du är! super-mama! och jag tror som Malin säger, du kommer vara så redo som man kan bli när det är dags!
Skicka en kommentar