Kanske en annan dag

Jag är så full av blogginlägg att de nästan sprutar ut från öronen. Kan varken sova eller äta för att jag är så inspirerad. Alla fyndiga och innehållsrika beskrivningar jag vill delge er strömmar runt i huvudet nonstop. Hmm. Varför kan man misstänka en tendens till ironi mellan raderna? Jo, för att ironisk är precis vad jag är. Jag sover som en stock och aptiten är det som vanligt inget som helst fel. Och några fyndigheter eller annat att skriva här hittar jag inte med hjälp av varken en ficklampa eller en karta. Kanske en annan dag.