Årets första kräftor

I helgen var vi iväg på en liten minisemester till Pers mormor och morfar. Vi hann knappt fram förrän Per var ute i skogen och plockade svamp. 

Det är väldigt hemtrevligt hemma hos dem.

Elis trivdes på köksgolvet och med all uppmärksamhet. Här är halva fejset rött efter en tupplur på mage.

Lördagen började med dimma. Pers mamma tog hand om Elis och vi fick slumra en stund till.

Hemtrevligt, som sagt.

Den röda byrån bankar mitt hjärta lite extra för.

Sen blev det dags för kräftskiva.

Skjorta som far sin förstås.

Vår kvällströtta son blev dock inte långrandig. Och inte hans föräldrar heller för den delen.

Bara att börja sörpla. Och SOM det sörplades!

Mannen mittemot. Min man. I hatt förstås!

Elis med gammelmorfar Opa!

På söndag eftermiddag sa vi hej och tack för denna gång. Vi kommer gärna tillbaka snart igen!

Så att man smälter

Typ sötast någonsin? JA!

Helg och vardag

Per har ingen semester den här sommaren utan gick direkt från studier till ett sommarjobb och snart direkt från sommarjobb till ett fast jobb. Helgerna är med andra ord heliga just nu. Jag älskar helgerna kanske mer än någonsin. Även om vi "bara" har ett barn så är det så stor skillnad på att vara två hemma. Jag känner mig tryggare som mamma när jag inte är ensam och man kan turas om att roa och bära (vår lille gosse kräver ganska mycket av både och). I morgon är det fredag igen och vi ska på en liten minisemester till norra Uppland. Kanske bada i en pool, garanterat äta många kräftor och förhoppningsvis inte få någon fästing. 

Elis och Ebba

Förra veckan hade vi besök av härliga, häftiga Ebba och hennes lika härliga, häftiga mamma Marie. Var så kul att se Elis med en annan bäbis. De pratade och lekte med varandra på sitt sätt. Självklart skulle de ha samma leksaker, men de "vann" turligt nog varsin gång. Ebba var lite rörligare och Elis såg tidvis ut som en platt fisk bredvid, men han kan han också. De blev glada av att se varandra och när Ebba grät så började Elis också störtböla. Snart träffas de igen! 

Per och Elis skulle firas

Vi berättade att Elis ska heta just Elis och även Ove och varför vi valt dessa namn. Jonna höll sedan ett rörande tal och läste en dikt! En liten, fin ceremoni för sonen vår. 

Det börjar bli en tradition med en stor sommarfest för oss och anledningar att fira finns det gott om. I år slog vi ihop Pers examensfest med Elis namngivningskalas. Det blev en stor och härlig fest. Även om det är en hel del jobb innan och efter  så är det alltid värt det! Tack ALLA!

Den här veckan

Den här veckan träffar jag och Elis lite folk, men är mycket bara han och jag också. Vi tittar på träd, vädrar stjärten (hans alltså), sjunger, skriker (han alltså), dansar (jag alltså), provar Jonnakex och annat "smakrikt". På morgnarna får han följa med mig på toaletten stackarn, men att titta på när jag borstar tänderna är kul. Katten Wilma är knepig. När Elis skriker kommer hon och jamar och vill hoppa upp till oss. I eftermiddag kommer Marie och Ebba hit och på lördag ska jag äta get. Hej!