Sommarfest i Sunnanäng

Klart man (alltså Elis) inte vill sova när det är fest med god mat och fina människor. 

Min föööööödelsedaaag

Jag tycker om att fylla år. Eller tycka om är kanske en underdrift. Familjen kom på kalas. Jag fick äta tårta två gånger, men hann med kvällsfikat också. Tack alla som hjälpte till att göra min dag!

Några vackra dagar på Vallen

Dagen efter kalaset tog jag, Jonna och Elis bilen upp till Vallen. Elis första gång där. På fredagen kom Per och Jonathan efter och med dem korna! Jag sprang för första och andra gången sedan graviditeten och Elis vände sig från rygg till mage för allra första gången. Vi fikade och åt. Hälsade på korna och promenerade till Långtjärn. Såg fotboll och spelade spel. Bläddrade i tidningarna och Jonna badade. Ja, det var några vackra dagar. Elis första, men absolut inte sista gång på vårt kära Vallen. 

Först ut - Kickans födelsedagskalas

Jag har inte haft tillgång till internet på länge och har därför inte kunnat pumpa ut några bilder från sommarens alla trevliga dagar. Men här kommer lass nummer ett. Kickan är min faster, som på somrarna bor i min farmor och farfars gamla hus i Siljansnäs, och hon fyllde lägligt nog år en fin sommardag förra vecka. Vi hade turen att få komma dit på kalas. 

Falun fick finbesök, plupp!

Mellan torsdag och fredag hade vi syster Malin med barn här. Vi var bland annat i tre olika lekparker och åt hemgjorda hamburgare.

Jag hoppas Odin bjuder på den där minen (inte lätt att äta baguette)  när jag lägger ut en moffarbild även på mig (inte lätt att fika snyggt med en hand, för man behöver två för att äta en kaka?). Här var vi på bryggcaféet. Vi och alltför många tarva fåglar!

Idag är en sån dag

Idag är en sån dag då jag inte somnar om efter amningen kl 04.00. När Elis är gnällig utan att jag förstår varför. När han på något vis lyckas bajsa upp på ryggen TRE gånger och högen med nedbajsade kläder därmed bara växer. När han somnar och jag hinner tänka att jag ska få pusta lite, men så vaknar han plötsligt igen. När jag känner att jag borde gå en promenad för att få lite luft och handla lök och morötter för att kunna börja med middagen innan Per kommer, men bara inte orkar släpa ner vagn och barn för att sedan kanske få släpa upp allt lika snabbt igen för att han inte alls vill åka vagn.

Men så glömmer jag trötthet och frustration när hans ansikte spricker upp i ett leende så stort att munnen inte riktigt räcker till. Eller när hans kind kommer mot min och jag bara måste pussa den hundra gånger om. Eller när han får en outtröttlig energi på skötbordet och sprattlar med hela sin knubbiga kropp. Glömmer åtminstone för en stund och det räcker för att orka lite till. Och plötsligt är det istället en sån där bra dag som man knappt vill att ska ta slut.

Leksand, Falun, Leksand

Efter ytterligare några dagar i Leksand är vi nu åter i Falun. Per jobbar (i Leksand) på dagarna och jag och Elis är hemma. Han börjar i skrivande stund tröttna på babygymmet och jag vet inte riktigt vad vi ska hitta på. Om några månader kommer dagarna bli lättare att fylla tror jag (inte för att jag går sysslolös med en tre månaders hemma, men ni fattar). För då, då bor vi inte i Falun mer. Vi har sagt upp lägenheten och ska flytta till Leksand. Var vi ska bo där är inte riktigt klart, men det känns bra! Närheten till framför allt Hanna, men även Åhléns kommer jag dock att sakna.