Och då vaknar han

Ordning i lägenheten är ett minne blott.

Att jag inte lär mig. Varje dag händer det. Elis sover någon annanstans än på mig och jag börjar tänka på allt jag ska passa på att göra. Dammsuga, blogga, vila, läsa en tidning, diska, baka eller något annat. Jag hinner på sin höjd slänga i mig lite mat (som alltid är prio ett är när han sover), men det där andra... nej. Igår sov han till synes väldigt gott på sin lilla bädd uppe på kontoret med Per. Jag duschade och sen tänkte jag att nu ska jag baka min första limpa sen Elis föddes. När jag hade haft i mjöl och linfrön insåg jag att hälften av ingredienserna saknades. Och lika bra var väl det, för sekunden efter vaknade Elis. Surprise! Det är ingen idé att räkna med att hinna någonting annat än att amma, bära, byta blöja och pussa Elis och sen se det som en bonus om jag gör det. Som nu! Jag bloggar ju faktiskt nu och Elis sover! I alla fall i en minut till?