Veckan som kommit och snart gått

I måndags klippte jag håret. Frisören var frispråkig och frågade mig om jag skulle föda vaginalt eller med kejsarsnitt. Han visade även en bild på sitt barn och berättade mer än vad jag riktigt ville höra om hans liv. I tisdags åt jag blodpudding till middag för andra gången på två veckor, för järnets skull. Med en munsbit kvar fick jag en kväljning. Barnmorskans förslag att äta blodpudding NÅGRA gånger i veckan kommer inte bli av. 

Utöver detta har Per återvänt till boet, jag har börjat skriva om min graviditet (äntligen), jag har fått klart med jobb i januari, nästan börjat gråta när en elev spelade tvärflöjt på skolans luciatåg och deppat över en felskickad klänning.