torsdag 21 november 2013

En dagsredovisning

Onsdag. Jag vaknar av att Elis vaknar, som alltid. Vad är klockan? Hur länge har det gått sedan senaste amningen? Oj, klockan är 05.22. Vi har sovit i nästan fyra timmar i ett svep. 05.22 innebär också att natten är slut och dagen börjar. På med morgonrock och ner för att byta blöja. Vi gör i ordning en mjuk plats med leksaker för Elis på golvet men han ålar fram till oss och till alla sladdar mest ändå. Per åker till jobbet och Elis är strax redo att sova igen. Ammar. Han somnar en stund, vaknar till, jag ammar lite mer, han somnar. Efter en halvtimme är han vaken igen. Alldeles för kort sovning i mitt tycke. Beror det på att han är snorig? Kanske.
   Vi går ut och går. Elis pratar hela vägen "blablablamamapapaba" och jag undrar vad det skulle vara för ord om han kunde använda ord som vi gör. Hemma igen plockar jag en hink fallna äpplen (för att ha gjort lite nytta) innan vi går in för lunch och lek. Lunchen får en dålig konsistens, men han äter skapligt ändå. Tänker att det är bra om han sover en stund för att kanske hinna sova ytterligare en gång innan föräldragruppen senare idag. Elis vill annorlunda. Okej, vi leker en timme till och han blir vaken längre än vanligt. Somnar som en stock, men vaknar efter en dryg halvtimme igen. Jaha. Jag provar att amma och inbillar mig för en stund att han ska somna om, men icke.
   Klockan går och det är dags att åka på föräldragrupp. Jag sveper om Elis med en filt och går ut för att starta bilen. Åh, om vi ändå hade motorvärmare. In igen, byta blöja, på med overall och ut till bilen som ännu inte helt tinat. Elis är inte helt nöjd och jag tänker att det kanske är bra om han powernapar lite, men det gör han inte. Föräldragruppen går bra. Barnen leker, ska ha samma leksaker och testar nyvunnen utveckling. Höjdpunkten är när Per ansluter till träffen utan att Elis först ser det, men när han väl gör det så skiner han upp som en sol och vet nästan inte var han ska göra av sig själv. När det är slut går vi ut mot bilen och tänker snabbt hem till gröt och sen läggning. Men nej. Bilen startar inte. Vi försöker hundra gånger utan att det händer något. Ringer mamma som kommer till undsättning (tacktacktack) och lånar ut deras bil. Precis när vi flyttat över bilstolen, vilket tar en stund, testar jag att starta vår bil en sista gång. Den startar. Jaha, bara att åka hemåt med två bilar. Elis somnar på vägen hem och Per får bära in honom sovande från bilen. Vaknar, blir ledsen och sen glad igen. Gröt, pyjamas och en läggning som går så där efter tuppluren i bilen. 
  Komposten är överfull och har läckt i sin hink. På brokvisten står min äppelhink och väntar på att kastas i skogen. Snabbt ut i kylan och sen in igen. Efter en dusch andas jag ut i soffan. Ser en tv-serie och äter kvällsmat fastän det bara gått ungefär en timme sedan jag åt en middag. Somnar ovaggad och blir sedan väckt en timme senare av Elis.

4 kommentarer:

andreas sa...

bra redovisning kramar

Emelie sa...

Så ärligt, osmickrande och fint!

mbh sa...

Ja det är inte mycket dödtid inte :-) Saknar gullungen nu!

Unknown sa...

som sagt, strålande med en dagsredovisning, håller med Emelie. Och vad roligt att "ha kvar"! tror att mamma har en sådan dagsskildring från en dag när vi var små (?) ovärderligt!!!