Konsten att få till en bra bild med en vaken bäbis

"Men du kan ju inte ta när han skriker"!

Ett, två, tre, SMI... nähä.

Gronnholar

Igår besökte vi björnpalatset Gronnholar. Elis sov under fika, lunch och mellis. Alla gånger på olika ställen. Odin hade tränat på grimaser för att få Elis att le och Alvar satt sig på ändan i en vattenpöl på en leråker och ropade "jag drunknar" (taget från Barnen i Bullerbyn). Gullungar alla tre! Och syster Malin tog hand om oss på bästa sätt som vanligt. Vi kommer snart igen!

En uppdatering

Grannen fortsätter att knacka och jag dikterar arga brev till henne i huvudet när jag egentligen borde sova. 
Efter förra inlägget har jag faktiskt hunnit göra müsli, bakat en kladdkaka och kokat sylt. 
Nätterna är fortfarande jobbiga, men så är han ju blott fem veckor gammal också. 
Igår hade vi besök av Emelie och Alice (sju veckor) och idag kommer Jonna och Jonte hit på pannkaka. 
Från och med imorgon och fram till onsdag kommer Leksand få se mycket utav oss, både dag- och nattetid. 
Snart ska vi gå till Hemköp på kundkortskväll (som börjar kl 14), något vi sagt att vi aldrig skulle göra igen. Stör ihjäl mig på när folk beter sig som gamar (precis som vi själva alltså). 
Jag har fått ont i ryggen efter vad jag antar är dåliga amningsställningar och allt bärande. Ägnar kvällarna åt att värma vetekudden och be Per om massage. 
Sist men inte minst har Elis börjat bjuda sina föräldrar på leenden då och då. Vi smälter förstås.

Och då vaknar han

Ordning i lägenheten är ett minne blott.

Att jag inte lär mig. Varje dag händer det. Elis sover någon annanstans än på mig och jag börjar tänka på allt jag ska passa på att göra. Dammsuga, blogga, vila, läsa en tidning, diska, baka eller något annat. Jag hinner på sin höjd slänga i mig lite mat (som alltid är prio ett är när han sover), men det där andra... nej. Igår sov han till synes väldigt gott på sin lilla bädd uppe på kontoret med Per. Jag duschade och sen tänkte jag att nu ska jag baka min första limpa sen Elis föddes. När jag hade haft i mjöl och linfrön insåg jag att hälften av ingredienserna saknades. Och lika bra var väl det, för sekunden efter vaknade Elis. Surprise! Det är ingen idé att räkna med att hinna någonting annat än att amma, bära, byta blöja och pussa Elis och sen se det som en bonus om jag gör det. Som nu! Jag bloggar ju faktiskt nu och Elis sover! I alla fall i en minut till?

Skör

Som Malin skrev om en bild på Elis: Tänk att man kan se så oskyldig ut samtidigt som man orsakar sina föräldrar så mycket känslor.

Elis har precis slocknat efter att ha skrikit loss här hemma. Han skriker och jag gråter. Amningshormoner är inte att leka med. Men så är ju jag lite extra skör också, enligt min mor. Och den meningen har jag skrivit förut och kommer säkert skriva igen.

Grannar

När vi varit hemma från BB i ungefär tre dagar fick vi en lapp i brevlådan från en granne. Tyvärr var det ingen grattishälsning till lille Elis. Nej, det var en arg lapp om vår "unge som skriker hela nätterna" följt av en rad argument om hennes rätt till sömn och ett förslag på att vi skulle flytta ner i vardagsrummet på nätterna. Vi valde att inte svara på lappen, även om vi givetvis blev arga för hennes oförståelse över att en liten bäbis på inte ens en vecka skriker och kunde rada upp ett flertal motargument (t.ex. att det inte finns en avstängningsknapp på bäbisar, att vi också betalar hyra, att vi givetvis gör allt vi kan för att han inte ska skrika). Vi valde att inte heller slänga ner ett par öronproppar i hennes brevlåda. Men står jag i närheten av väggen nästa gång hon knackar (ja, det har hänt ett flertal gånger) så kan hon räkna med en hård bank tillbaka.

Nätterna

Nätterna är inte min favoritdel av dygnet just nu. Att vara tröttare än man någonsin varit tidigare, men inte få sova mer än någon fjuttig timme då och då är inte skitkul. En natt bet jag mig själv i armen för att hålla mig igång och få ut en gnutta frustration. En annan natt ägnade jag åt att lukta på mitt plåster som luktade gummi. Jag förstår att det inte låter helt friskt, men tröttheten släpper ut några hästar från hagen så att säga.

Var sak har sin tid

Nu har Elis träffat alla sina kusiner. Eller ja, han har sovit sig igenom de flesta besök. 

Jag planerar blogginlägg i huvudet, men det tar tid för dem att nå bloggen. Just nu går all energi åt till att amma, trösta en skrikande Elis (magknip?) och byta bajsblöjor. När jag får en lucka vill jag göra allt och ingenting och bloggen har inte första prioritet.

Besök och mjölkstockning

Bilder från ett av många fina besök på sistone. Vi är minst sagt ett populärt besöksmål nu sen Elis kom och ännu har han inte träffat alla sina släktingar. Idag fick vi dock avsäga oss besök då jag åkt på mjölkstockning med tillhörande feber. Jag som redan innan kände mig som ett svettberg. Överlag har det varit en rätt pissig dag och jag har mest velat gömma mig under täcket och gråta. Jag hoppas på bättre humör imorgon. Då ska vi till BVC och vi hoppas att han gått upp bra i vikt. Har han det tänkte vi "fira" med att introducera nappen. Vi hoppas innerligt att han ska acceptera den och få hjälp på traven att hitta ro när han ska sova på natten. Just nu känns det som en evighet att få honom att somna bredvid oss på kvällarna och efter nattamningarna.