torsdag 9 april 2015

En typisk påsklovsdag

Ett plötsligt inlägg, mest för min egen skull. För att minnas...

Elis har under påsklovsveckan sovit längre än vanligt, nästan till klockan 07.00. Idag vaknar han när Per går upp klockan 06.00. Han sätter sig nästan omedelbart upp och det dröjer inte många sekunder förrän han är vid mitt nattduksbord, där han vet att min telefon brukar ligga. Jag har dock hunnit gömma den under min kudde. Han blir förtvivlad, sätter handen vid örat och säger "rrrrrr". Det är hans sätt att säga telefon. Han är så söt att han får telefonen en stund. När han gjort en liten pannkaka med en massa grädde på (i en Pippi-app) är han nöjd. Istället hämtar han sin leksaksmat och ställer sig vid mig och fixar med den. Jag ska ligga kvar visar han bestämt genom att klappa på kudden när jag försöker resa mig.

Vi går upp till slut. Byter blöja och han tittar på Morgonshowen och dricker välling. Nåväl, han tittar koncentrerat en stund men börjar sen leka samtidigt. Vi leker mer, läser sagor och snart blir det dags för frukost nummer två. Han äter två små portioner fil med varma hallon ovanpå och en leverpastejssmörgås. "Jaha, ska vi gå ut, gå upp eller baka?", frågar jag när vi är klara. Han springer till trappen och rycker i grinden. Vi går upp och leker i sängen. Han hoppar, han kastar sig, han slänger ner alla kuddar och täcken i sin säng som står bredvid vår. Vi leker tiger. Solen börjar skina och jag känner att vi måste ut en stund.

Från tanke till att vi verkligen kommer ut går en lång stund. Elis springer runt med pottan på huvudet, vill inte borsta tänderna och så vidare. När vi väl kommer ut tar han sin hink med spadar och går raka vägen ner till vattnet. Nere vid vattnet skiter han fullständigt i hinken och spadarna och ska bara ner i vattnet. Jag försöker föra en diskussion med honom om att han inte kan gå på isen, att han inte kan hoppa i vattnet hur som helst, men han lyssnar inte ett dyft. Han ska bara ner, ner, NER i vattnet. Vi hittar ett ställe där han kan stå i vattenbrynet, men han nöjer sig förstås inte med det. Det dröjer inte länge förrän han är blöt på både strumpor och byxor, trots stövlar och galonisar. Klockan har ändå blivit dags för lunch och vi börjar ta oss in igen. Elis hittar en kvist och vill meta en stund först bara. Jag andas några minuter och njuter av utsikten och tystnaden.

In och av med alla blöta kläder. Elis sätter fast en liten gubbe i gnistskyddet på öppna spisen medan jag värmer mat. Gårdagens fiskgratäng till Elis och gröt och ägg till mig. Elis öppnar frysen för sjuttielfte gången idag och ska helst äta hallon igen. "Gass", säger han och jag tror att han tror allt från frysen är glass. Inte broccolin kanske. När vi sätter oss till bords vill Elis inte äta sin mat, utan ser bara äppelmoset på min gröt och vill ha det. Jag frågar om vi ska byta tallrik och det vill han. Jaha, jag fick fiskgratäng och barngaffel (orkar inte byta) och han en stor portion gröt och ett stekt ägg. Han äter inte jättemycket, men tillräckligt. Jag frågar om vi ska sova nu och han säger ja. Jag slänger i mig det sista av riset och några skedar gröt också, som att försäkra mig om att det inte finns en millimeter tom yta i magen efteråt. Elis väljer saga och det blir "Pettsson får julbesök". Jag läser och han lyssnar. Ibland drar han i min plita på kinden eller i min näsa. Jag försäkrar honom om att de sitter fast även den här gången. Han somnar till slut och nästan jag också. Han ligger tätt intill och andas tungt och lugnt. Det är den mest harmoniska stunden på dagen. Efter en stund bär jag över honom till hans säng och går själv ner för att städa i köket, plocka undan leksaker och till sist dunsa ner med datorn i soffan.

Jag älskar påsklov! Nu vaknar han snart igen och vi ska åka in till Leksand och socialisera.

Bilden är sen några veckor tillbaka. Som ni ser måste jag klämma rätt hårt för att få honom att stanna i bild tillräckligt länge för att knäppa av. 

5 kommentarer:

Yvonne L. sa...

Åh vad fantastisk skrivet Elina. Väcker många minnen till liv...

Unknown sa...

Vilken bra idé att skriva ner vad ni gör en alldeles vanlig dag. Man glömmer så fort!

Unknown sa...

Va fint! Som en liten saga, ser framför mig allt ni gör :)

Britta sa...

Finaste! Så mysigt att få följa med en dag i ert liv! :)

(Jag har också den välsignade Pippi-appen, och i helgen hade jag min treåriga brorson i knät flera minuter tack vare den! En välbehövlig paus efter "leka flygplan", "du sover och jag smiter" och "jaga mig, Britta!". Även där är PLÄTTARNA (!) en favorit).

Puss!

Jonna sa...

åh bara älskar detta! satt och smålog och rördes till tårar. ångrar att en inte skrivit flera sådana här inlägg, typ var tredje månad, tänk vilken skatt sen. måste skriva minst ett i sommar.