Påskafton 2013 och påskafton 2014. Jag har samma påskblus på båda bilderna, så på den fronten har det inte hänt mycket. Med Elis och även med mig har det däremot hänt en hel del. På första bilden var han bara som en litet knyte i min famn, blott en vecka gammal. Jag var fortfarande öm och skör. Hela jag var som darrig hela tiden. Nu, ett år senare, är han ett barn i min famn. Ett barn med en stark egen vilja, som blir allt mer självständig, men som fortfarande behöver närheten och tryggheten i min famn. Och jag står på stadigare ben och orkar le mer åt allt det där som faktiskt är så himla fint.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Två jättefina bilder! Häftigt att se va mkt som har hänt på ett år!! Han har blivit så stor! ❤️
nu väntar vi med spänning på nästa års bild :) kramar
Du är så fin i din påskblus. Och HERREGUD vad mycket som händer med en bebis första året. Det är galet!
ingen kan då se att du var trött o skör, du ser bara så vacker och lycklig ut. och fin på bägge bilder. det händer mycket och går fort, men fortsätter tack o lov vara roligt!
Skicka en kommentar