Elis rum

Elis sover fortfarande inne i vårt sovrum. Dels känns det smidigast då han ibland vaknar på nätterna och dels tycker jag att det vore jobbigt (känslomässigt) att inte ha honom i samma rum. Jag tycker att det var svårt bara att byta sida i dubbelsängen så att Per hamnade närmast spjälsängen och min mjölkdoftande kropp en bit bort. Elis har dock ett eget rum, som han inom sinom tid ska sova och förhoppningsvis trivas i. I mitt tycke är det ett ypperligt barnrum. Lagom stort med lite vinklar och sneda takpartier. Nu ska jag bara gå loss gällande inredningen (ja, JAG. Man får ju passa på medan Elis inte kan säga själv hur han vill ha det). Jag tänker mycket färg utan att bli för skrikigt. En prickig vägg (har en väldigt ekonomisk plan gällande denna vägg). Mysig belysning. En mjuk matta. Kanske flyttar jag med honom in i rummet sen!