torsdag 2 februari 2012

Åtta timmar konstiga drömmar senare

En friskisledare i tårar. En klapp på det velourprydda benet. Kanske kan jag vara barnvakt någon gång? Ett pistolskott i benet. Svordomar. Lågmälda viskningar. Mobilen i tusen bitar. Kanske ett plastskal hjälper? Systrarna på stan. Närgångna människor på ett café. Julpynt på REA. 

Nu är det minus sjutton grader och i eftermiddag åker jag till huset på gården i byn i Leksand.
kl.

4 kommentarer:

  1. JBH2 februari 2012 kl. 11:13

    Kanske kan du få vara barnvakt någon gång? Ja, det verkar troligt. Systrar på stan låter som en underbar sysselsättning en solig vårdag!

    Längtar tills snart, när du kommer !

    SvaraRadera
  2. Elina2 februari 2012 kl. 12:31

    Men inte till barnet i drömmen :)

    SvaraRadera
  3. andreas2 februari 2012 kl. 20:29

    du måste ju vaknat varenda timme? kramar

    SvaraRadera
  4. julia3 februari 2012 kl. 19:04

    kära nån! hoppas din helg i leksboda blir någorlunda drömfri, åtminstone fri från sådana där hoppiga hattiga drömmar. puss

    SvaraRadera